Kyrkorna på Gotland

VAMLINGBO

Grundmurarna till ett torn tillhörande en äldre kyrka har påträffats inom det nu varande tornet. Från denna härstammar utom dopfunten av ''Byzantios'' några ned till på sydmurens utsida inlagda reliefer, av vilka åtminstone de som framställer Kristus och apostlarna men sannolikt också de rankornerade ingått i ett eller två gravmonument från 1100-talet. Det mäktiga tornet, som en gång nådde en ansenlig höjd, stympades genom ras vid blixtnedslag 18l7, vilket också föranledde uppförandet av stödmurarna som döljer tornets sydportal. Tornet är kyrkans yngsta parti, från omkring 1350. Koret och det treskeppiga långhuset med färgväxlande trummor i kolonnerna byggdes i ett sammanhang vid 1200-talets mitt. Strax därefter utförde Mikaelsmästaren den monumentala målningen på långhusets nordvägg, framställande kejsar Henrik II: s själavägning, som förrättas av ärkeängeln Mikael. Kejsaren räddas från djävlarnas försök att tynga ned syndernas vågskål genom att S. Laurentius själv i hans vågskål lägger den guldkalk som kejsaren på sin dödsbädd (till höger) skänkte till Laurentiusklostret i Merseburg. Förmodligen var kyrkan invigd till S. Mikael, och det gjordes vallfärder dit, ännu in på 1600-talet offrade man vid "S. Mikaels grav" -en egendomlig tradition, eftersom man har svårt att tänka sig en ärkeängel ligga begravd någonstans. Koret är rikt dekorerat med rankbaldakin och ett stort livsträd, utförda av en gotlänning obetydligt senare än Mikaelsbilden. Apostlabilden torde vara en hårt restaurerad kvarleva av en apostlasvit av Mikaels mästaren. Den jättelika Kristofferbilden (jfr Väte!l utfordes sannolikt av samme mästare som målade S. Nicolaus på skeppet i Sanda omkring 1300. Altarskåpet är ett fint men ganska hårt restaurerat arbete av en mästare från Köln omkring 1330. Glasmålningarna i korfönstren tillkom ca 1900. Trappan till 1600-talspredikstolen leder genom en trepassformad öppning i triumfbågsmuren, som på medeltiden utgjorde en talarstol, ambon. Valvmålningarna i långhuset tillkom omkring 1700. Ett särskilt, personhistoriskt intressant kapitel skulle kunna skrivas om de tal rika epitafierna och gravstenarna i kyrkan. .

Foto Hans Hemlin

Text Dr. Bengt G Söderberg


 Föregående

 Tillbaka till kartan

 Nästa

Alfabetisk förteckning över kyrkorna

©1997 Created by Sören_Gannholm