Det går en sägen om de två runda röda stenarna som sitter inmurade i kyrkans sydvägg, och den är upphovet till ödesmotivet i berättelserna om Valdemar Atterdags rövade skatter. I forna tider levde ett odjur i havet utanför Hoburgen, och det hände att det om nätterna kom upp på stranden och bollade med en stor lysande blodröd ädelsten. Så en gång föll den till marken och gick i två delar, och därvid lyckades en bonde i Sundre komma över den, och de båda halvorna blev insatta i Sundre kyrkas mur. Senare fördes de till Visby och sattes i Mariakyrkans torn; de blev de berömda karbunklarna som nattetid lyste utåt havet och som Valdemar Atterdag förde med sig; de skall ha sjunkit med skeppet utanför Karlsöarna. I en annan version är det Valdemar som under sitt plundringståg till Sydgotland låter bryta ädelstenarna ur kyrkmuren i Sundre och ersätta dem med ett par röda kvarnstenar. Vad dessa stenar egentligen varit är inte gott att veta; kanske forntida kultföremål, "solstenar", vilkas gamla magiska kraft skulle föras över till kyrkan. Här har stått en kyrka redan på 1100-talet, invid vilken den ståtliga runda kastalen uppfördes. Enligt en icke osannolik sägen skall den ha belägrats av danska trupper 1361. Om kyrkan var av trä eller sten vet vi inte, men ett antal bräder med figurmålningar från 1200-talets början, vilka utgjort sekundärt foder i sakramentskåpen i koret och nu finns i Gotlands fornsal, har ingått i en större väggpanel, och framställningen, som är utförd i ryskbysantinsk stil, har kunnat rekonstrueras som en Yttersta dom-skildring. Då målningarna tillhört,den tid då kor och långhus uppfördes bör den målade väggen ha funnits i den nuvarande kyrkan, antingen som provisorisk vägg i väster före tornets tillkomst vid mitten av århundradet eller som korskrank. Det finns ornamentala målningar från tornbyggets tid och innehållsrika frismålningar från 1 400-talet av Passionsmästaren. En i trä skulpterad Mariabild från slutet av 1200-talet är vad som finns kvar av den ursprungliga kalvariegruppen. Det nuvarande triumfkrucifixet är från 1400-talet. Predikstolen i empirestil från början av 1690-talet är en ovanlig företeelse på Gotland.
Foto Hans Hemlin
Text Dr. Bengt G Söderberg
©1997 Created by Sören_Gannholm