Kyrkorna på Gotland

FLERINGE

Kyrkan gör ett enhetligt intryck och tillkom i två byggnadsperioder på 1200-talet: kor och långhus före och det kraftiga tornet efter sekelmitten. Den skadades svårt vid en brand 1676, och då man därefter måste återuppföra mittkolonnen hämtade man en ny bas till denna från Ganns ödekyrka i Lärbro. På grund av branden finns inga medeltida inventarier bevarade, men man kan se rester av 1400-talsmålningar ("Passionsmästaren") samt i långhuset en unik ornamental väggdekor, troligen från slutet av 1500-talet. Från den danska epoken härrör också den välhuggna dopfunten av sandsten, ett arbete från stenhuggarverket i Burgsvik med Christian IV:s namnchiffer och den danske länsherren Jens Høgs (1627-33) och hans hustru Margarete Holcks vapensköldar. Funten tillverkades ursprungligen för Visborgs slottskyrka och torde ha kommit till kyrkan efter branden. Altaruppsatsen målades 1701 av Rasmus Bortz (eller Bartsch); predikstol och bänkinredning tillkom senare på 1700-talet. De utanför kyrkogårdsmuren kvarstående kyrkstallarna är nästan de enda i sitt slag som bevarats på Gotland.

Foto Hans Hemlin

Text Dr. Bengt G Söderberg


 Föregående

 Tillbaka till kartan

 Nästa

Alfabetisk förteckning över kyrkorna

©1997 Created by Sören_Gannholm