Fardhem var en av de tre asylkyrkorna (se Atlingbo) och sålunda
en av de äldsta på ön. Men det var en föregångare,
byggd av trä, till den nuvarande. Denna är en av de få bevara
de alltigenom romanska anläggningarna och är ett harmoniskt och
väl proportionerat byggnadsverk, dock med tre tydliga byggnadsperioder,
från öster räknat, sträckande sig från 1100-talets
mitt till 1200-talets andra fjärdedel. Koret med absid, kanske det
äldsta bevarade på ön, har en märklig portal med framskjutande
omfattning, prydd med egenartade, ganska primitiva reliefer, som framställer,
på utsidan, Marias och Elisabets möte, Alexander den stores luftfärd
i en gondol buren av gripar (en symbol för dödssynden Superbia,
högmodet) och, på andra sidan ett lejon; i smygarna ses en ryttare,
som rider över stupade fiender (ungefär som på en forntida
bildsten) med stora ringar (segerkransar eller cymbaler?) i händerna,
därunder två apostlar och på andra sidan en biskop med
en mycket ålderdomlig mitra. Skulpturerna har inga direkta motsvarigheter
på Gotland; man har sammanställt dem med jylländska granitskulpturer.
Interiören har inte mycket kvar av konsthistoriskt intresse. Ornamentmålningen
i koret tillkom 1719, predikstolen några år senare, och altarkorset
är en kopia av ett triumfkrucifix i Träkumla kyrka.
Foto Hans Hemlin
Text Dr. Bengt G Söderberg
©1997 Created by Sören_Gannholm