Långhusets praktportal öppnar sig mot en hög och ljus
gotisk interiör fylld av vägg målningar. Men kyrkan har
varit en försvarskyrka. Tornet, som står kvar från en äldre
anläggning, har ett krön av tinnar under huven, och i kyrkogårdsmuren
finns skottgluggar. Detta förhållande kan ha gett upphov till
sägnen om att här på medeltiden en strid utkämpats
som skildrats i målningar inne i kyrkan. Och där finns mycket
riktig~bland de rika målningarna från omkring 1400 på
norra väggen en kamp mellan riddarhärar avbildad. En forskare
(Brita Eimer, 1966) har t.o.m. velat tolka denna målning som en skildring
av en verklig strid mellan Tyska ordens riddare och de mecklenburgska sjörövare
( fetaliebröder ) som ockuperat Gotland på 1390 talet. Hur bestickande
detta än kan låta är det emellertid säkrast att hålla
fast vid den tidigare tolkningen av bilderna som en skildring av den Tebanska
legionens ("De 10000: s ) martyrium under kejsar Decius, då bl.a.
en mängd av de kristna soldaterna nedstörtades i ett väldigt
törnesnår (återgivet t.v. om ryttarstriden). Men riddarna
bär Tyska ordens svarta kors på sina sköldar och lansbaner,
och målningarna är ut förda i en östeuropeisk, för
Gotland främmande stil, vilket tyder på att målaren kommit
i ordensriddarnas följe till ön; ett idesamband mellan legendens
riddarmartyrer och de tyska korsriddarna är därför tänkbart.
En märklig pjäs är den fattigbössa, tillika sannolikt
krucifixpiedestal, av kalksten som nu står i koret och som signerats
med runor av stenmästaren Lafrans Botvidarson.- Invid kyrkan ligger
ruinen av den medeltida prästgården som haft en ståtlig
arkitektonisk utformning.
Foto Hans Hemlin
Text Dr. Bengt G Söderberg
©1997 Created by Sören_Gannholm